Livet är verkligen SUPERDUPERBRA nu!

Nu: B-b-bjästa.  

Otroligt bra dag, idag idag idag.

Idag?

Japp, idag!

Och nu efter fotbollsträningen sitter jag här med polaren Per och ett glas oboy. I helgen är det match igen och jag är taggad till tusen!

Idag var första dagen på skolan efter lovet. Lugn dag, trots det var jag otroligt trött när jag kom hem. Men jag är glad!

Ledig måndag. Känns som att det kommer bli en bra dag idag. Här är en bild från matchen i lördags. Den observante läsaren ser att jag är utanför linjen. Linjedomaren upptäckte också det. Nåja, credit for trying!

Jag har svårt att förstå människor som inte gillar variation, olikheter och mångfald. Om vi bara kunde vidga våra vyer, inse att ingen varelse är den andra lik och sluta sätta stämplar på alla vi ser.

Idag var jag väldigt otaggad för träning, men det är skönt att komma iväg ändå.

Jag läser Mia Törnbloms Självkänsla nu!, otroligt nyttig läsning.

Glöm inte att du är bra som du är. På riktigt!

Ibland blir man bara så less på att bo så långt utanför stan.

Jag har nu suttit med fingrarna på tangentbordet i lite mindre än en timme i hopp om att orden helt plötsligt ska rinna genom mina fingrar och ut i bloggen.

Vad händer? Förut svämmade jag över av känslor och tankar, numera har jag inte så mycket att säga. Håller jag på att bli vuxen?

Hemska tanke.  

För några dagar sedan fick min femtonåriga lillebror ett vredesutbrott. Jag log åt honom i smyg. Mamma såg det och sa: "Linnea, du börjar få perspektiv."

Hon har rätt. Jag ser tillbaka på den där tiden, när känslorna var rågade och ständigt på väg över kanten, och inser att jag nu är på väg mot vuxenheten.

Fast jag vill inte vara där riktigt än. Först vill jag göra lite fler misstag, vara lite godtrogen, bli lurad lite mer, älska lite mer, få hjärtat krossat lite mer och känslorna får gärna svalla lite mer.

(Läs Malin Wollins krönika!)

Ja, ni ser ju: den som väntar på något gott - i det här fallet ord - väntar aldrig för länge.

Jag gillar att gräva fram bilder från svunna tider. Här ovan är en bild från ettan när jag var supercool. Eller ja, jag trodde att jag var det i alla fall. Jag kan knappast påstå att jag utvecklats på coolhetsfronten, men jag försöker åtminstone:

I tisdags var jag hos Miriam och agerade slöjmodell tillsammans med några andra tjejer. Här är lite bilder:

Miriam hjälper mig med min hijab.

Miriam fixar Mariams slöja. نتيجة جيدة

Och avslutningsvis en bild på den obligatoriska minen. Denna gång utförd med hijab på huvudet. إلى اللقاء

Är det säkert att du älskar mig? Hör du kärlekens alla toner?
Klingar starkt och underbart, underbart
Är det säkert att du väntat mig? Ser du kärlekens alla färger?
Skimrar starkt och underbart, underbart

Idag när jag satt på bussen spelades Kalle Moraeus Underbart och nu när jag har hittat den på Spotify kan jag inte sluta lyssna.

Som ni kanske har märkt så har jag haft lösenord på bloggen ett tag. Jag ville testa hur det skulle kännas om ingen kunde läsa det jag skriver. Det var inte lika kul som när man vet att det är några som läser.

Jag är också lite orolig för hur jag uppfattas genom skärmen. Jag hoppas att ni inte dömer mig så hårt, för nu öppnar jag min blogg igen.

Här är en bild på mig och Ronja efter dopet förra lördagen. Ronja är riktigt taggad för att fotograferas. 

Jag beundrar Johnny Weir för att han orkar ta striden. Otroligt viktigt. (Läs mer här.)

Han skulle dock ha skippat pälsen.

Vilken härlig dag idag! Full fart på skolan med prov, filosofi, internationalisering, körning och elevrådsmöte. Full fart efter skolan också med träning och läxa. Och imorgon har jag sovmorgon.

Let's delay our misery